———————————————————————————
Alltså! Va i hela vad vänner håller på med varann! Mer eller mindre! Gör man så som vänner eller? Kallar varandra "syster", "broder" med mer???? Är man ens så tighta? Eller kan man ens vara så tighta som vänner?
Jag tycker det är tok för fjantigt!
Nu säger jag detta av ren ensamhet. Att jag är
Trött på min ensamhet. Jag orkar inte längre!
Sen förra lördagen (1,5 vecka sen snart) så har jag mått så förskräckligt dåligt, och har verkligen försökt hitta sidospår för att försöka hitta saker och ting för att må bättre!
Det går sisådär… jag kom iväg till Göteborg. Det kändes jättebra. Jag träffade Nanne Grönvall och fick fint samtal och träff med henne i lördags, och likaså var det en bra lördag med loppet också.
Men sen blev allt så ännu mer fel i lördags kväll, som gjorde mej så ledsen och uppgiven fast vänskapen inte ska påverkas eller så alls. Men för mej så gjorde det jätteont och det gör det fortfarande. Jag har sån ångest om kvällarna nu. Jag mår dåligt.
Denna person i mitt liv har jag blockerat numret till också för att inte ens se vad personen skriver till mej, eller att jag inte ska skriva till denna person.
Jag bara är en allmän jobbig jävla person!
Ingen tycker om mej är min känsla just nu.
Jag orkar inte med min ensamhet och den tomhet som jag känner nu. Jag blir arg när personer som gillar andras bilder på sociala medier på typ "bebisar", bara för de har typ barn/- barnbarn i samma ålder som de på bilden har- det gör ont i mej. Vissa
personer har tagit bort mej och slutat gilla mina bilder, men fortsätter gilla andras bilder och så.
JAG SAKNAR SAMHÖRIGHET! Jag saknar vänskap! Jag saknar vänner! Jag saknar fan något att leva för ihop med någon!
Jag är trött på att höra, och inte bara genom nätet, hur folk kallar varann "kära syster" eller någonting sånt "familjärt"- för jag själv inte kan! Eller så! Jag är TRÖTT PÅ LIVET!
Igår ringde jag upp grannen. För jag mådde så dåligt! För jag har vart så självhatisk pga ensamheten i över en veckas tid nu, och det har inte med mens eller ägglossning att göra heller, utan nu är det för jag är så trött på ensamheten utan umgängeskrets!
Grannen kom upp och jag var helt uppgiven och sa flertal gånger att jag ville dö. Det finns ingen anledning till att leva. Jag har inget eller ingen att varva med.
T ex: jag vill ha något vid sidan om att göra.
Jag tycker om badminton men det finns ingen vän som vill ses 1-2 ggr/ veckan för att spela! För jag har inga vänner att umgås med.
Jag blir så ledsen! Jag är så trött! Stackars granne… men jag mår inte bra… jag orkar fan inte mer!
Sen när man väl frågar nån av sina vänner om de vill med på SPA, teater i Göteborg eller liknande så kommer det bara "nej jag har inte tid. Men vi kanske kan gå en promenad eller ta en bio någon gång istället"- och det slutar med att jag åker själv på
iaf teater å inget av det andra blir av…. 💔
MEN så kommer det att de personerna man har frågat, några veckor senare, att man får veta att de har vart på spa i t ex Växjö eller någon annan stad. Och då slits det i min själ.
Jag känner mej så bortprioriterad! Hur kommer det sej att personen kan åka iväg helt plötsligt och säga samtligt till mej "jag förstår
Att du vill göra saker med mej också, men jag har inte tid med det"- men tiden finns där för andra människor?
FYFAN!!! Jag är så jävla trött på att bara vara den där "basic" personen som folk vill eller "kan tänkas vara med" när man vill ha det lugnt med eller typ inte behöva åka jättelångt med… men det ör ju det JAG VILL! Jag vill och behöver komma hemifrån!
Varför är jag så utanför? Jag orkar inte!
Jag vill må bra! Jag vill ha vänner att umgås med och inte bara några gånger om året. Så
Som förra året var det varje vecka stort sett. Men det var ett år för första gången i mitt liv, som varade fram till december 2020… sen har jag bara blivit bortprioriterad och så av typ alla! - vafan!!!!
Önskar verkligen att livet snart vänder! För jag mår så dåligt av min ensamhet, även om jag har vänner så har jag ingen umgängeskrets att välja på och det gör ont i täta omgångar, som nu är jag inne i denna dipp. Och den är värre än de andra gångerna.
För de andra gångerna har mina vänner inte haft/- fått barn/- eller barnbarn som de har nu… FAN VAD JAG HATAR DET! Vilket gör så jäkla ont! Jag vill också ha det där "familjära". Vill också kunna lyckas! Jag bara misslyckad!
Jag vill inte må så här! Önskar livet vänder snart snart snart!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Vad har jag gjort för fel i livet? Vad har jag gjort för att ens förtjäna livet på denna planet? - jag skulle inte ha simmat först som
Spermier… jag skulle ha "dött ut" istället på
Vägen…
Nej. Jag är så trött och besviken på mej…
Nu ska jag torka tårarna och sen dra till Friskis.
Stina hoppar in med Core idag. Vilket är skönt.
Men kommer nog gråta lite då och då. För jag har lite ångest att bege mej till Friskis just nu,för ALLT känns jobbigt och obekvämt i min värld just nu…. 😢
Tack så länge.
Jag kan spela badminton med dig då och då
skriven